Giannis - Proletärer i alla länder förena er!

"Politikerna är rädda för hur vi ska rösta"

I Nederländerna och Frankrike sa väljarna blankt nej till förslaget, varvid hela EU-systemet fick en chock. Vad nu då? Är det så här folk tror att rösträtten ska användas?
Den här gången har de känsliga orden tagits bort och makthavarna hoppas att väljarna inte ska bry sig så mycket. Sakinnehållet i det nya fördraget är emellertid till 99 procent identiskt med den gamla konstitutionen, vilket innebär att mer makt flyttar till central EU-nivå, att enskilda medlemsländer förlorar vetorätt och att mer av en gemensam europeisk utrikespolitik formas. Ett steg tas mot grundandet av en ny stormakt i världen. Och de som förordar det nya fördraget är livrädda för att det ska prövas i folkomröstningar.
Varför är de så rädda för det? Förmodligen för att de vet att en rejäl debatt om fördraget blottlägger saker som många, många människor ogillar.
Kanske spelar det också en viss roll att varje regeringschef fruktar att just hans eller hennes väljare ska jävlas och säga nej - och göra tillvaron pinsam inför de andra regeringscheferna.

EU påstås ofta vara ett fredsprojekt. Historiskt stämmer det knappast, eftersom gemenskapen bildades vid en tid när europeiska arméer krigade hårt i sina kolonier; ja en av EU:s mest hyllade förgrundsmän, Robert Schuman, var fransk utrikesminister när Frankrike som värst bekämpade vietnameser i Vietnam; samtidigt talade han i sitt berömda Europatal varmt om fred.
Om EU nu tar steget från ett mellanstatligt samarbete - där varje enskild medlemsstat ännu kan agera väckarklocka - till mer av en enda stor stat, ja då kommer ofelbart en stormakts alla nya behov att göra sig påminda: mer militär närvaro i världen, en enhetligare hållning.
Borde inte själva det faktum att de europeiska ledarna är så negativa till en verkligt demokratisk prövning av fördraget ge oss en tankeställare: Vad är de så rädda för?
Jag tror att de är rädda för en demokrati som de inte har kontroll över.

+ Hovrätten dömde bättre och modernare än tingsrätten i Stureplansfallet och lyssnade verkligen på den våldtagna flickan.

- Höstmörkret faller, den sista uteserveringsstolen plockas in och blåsten genom de allt naknare trädkronorna säger att vi, var och en av oss, är ohjälpligt ensamma.

Stin efimerida Metro simera dimosieuetai ena kalo arthro enantia sto Eyrosyntagma (sta souidika fysika)

• We demand the total disclosure of the entire content of the »EU Treaty« including all supplementary previsions.
• We demand to put the »EU Treaty« for decision by the peoples of all EU countries.
• We call upon the citizen in all EU countries:

Stockholm 17 oktober 2007

DIAKYRHKSH APO TO KOMMOYNISTIKO KOMMA SOUIDIAS ME AFORMH THN SYNODO TOY OHE GIA THN ARSH TOY EMPARKGO ENANTIA STHN KOYBA (sta souidika)  

Inför mötet i FN:s Generalförsamling den 30 oktober 2007

om nödvändigheten av att häva USA:s ekonomiska och finansiella blockad av Kuba

Den blockad som USA:s ledning belagt Republiken Kuba med, är den mest långvariga och orättvisa någonsin i mänsklighetens historia och är till sin natur markerat "extrateritoriell". Blockaden är ett ekonomiskt krig och en handling som  kvalificerar sig som ett folkmord, i vilken tio USA- administrationer under 47 års tid gradvis har skärpt och som förorsakat förluster för det kubanska folket i en ekonomisk storleksordningen av 89 biljoner Dollar. Dessutom har Vita Huset genom sin statsterrorism utfört sabotage som förorsakat skador, i vilka mer än 3000 kubaner förlorat sina liv.

År 1991 avslöjades  i ett hemligstämplat dokument från den 6 april 1960, (ett år före den USA- organiserade invasionen av Kuba) att den dåvarande Assisterande Sekreteraren för Mellanamerikanska Angelägenheter, Lester DeWitt Mallory lämnade in en promemoria för diskussion vid ett vid ett möte med USA:s president som ordförande. Utsagan enligt promemorian pekade på att det inte fanns någon reell politisk opposition på Kuba och att de enda möjligheter som stod öppna för Washington att undergräva det inre stödet och förtroendet för revolutionen var genom avskräckning , baserad på missnöje och ekonomiska svårigheter. Promemorian förespråkade omedelbara aktioner av alla tänkbara slag som kunde försvaga den Kubanska ekonomin och blockera fonder och andra tillgångar för att reducera reallöner och likvida löner och härigenom förorsaka hunger och desperation för att kunna störta den kubanska regeringen.

I dag, 47 är sedan dokumentet lades fram, är Washingtons politik fortfarande den samma, att förorsaka hunger och desperation och att störta det kubanska styrelseskicket med målsättningen att kasta tillbaka Kuba till den neokoloniala ställning, i vilket det hölls, i över ett århundrade.

Två tredjedelar av Kubas befolkning består av människor som är födda och uppväxta under byggandet av socialismen. Kubanerna har under denna tid varit tvungna att lida, överleva och utvecklas under extrema svårigheter påtvingade av den enda supermakten, som försöker likvidera allt motstånd och i exemplet Kuba- dess värdighet och suveränitet.

En majoritet av nationer har med gradvisa resolutioner fördömt USA:s politik och dess skärpning av blockaden. Med den överväldigande majoriteten av 183 medlemsstater antog FN:s Generalförsamling den 8 november 2006 en femtonde och följdriktig resolution som fördömer USA:s blockad av Kuba och kräver att den ska upphävas. Trots detta och med en total ignorans av opinionen för den enorma majoritet av nationer, har President Bush intensifierat det ekonomiska kriget och förstärkt planerna på att gripa in i Kubas inre angelägenheter. Han har avsatt 80 miljoner Dollar för att gynna omstörtande verksamhet mot Kuba, ökat illegala radio- och TV- utsändningar och utvidgat den internationella desinformationen och smutskastningskampanjen mot Kuba. Vidare har Bush utsett Caleb McCarry som sändebud, med uppdraget att koordinera de antikubanska handlingarna och söka stöd för dessa hos andra länder (den 24 april 2007 mottogs McCarry av vår högerregering. SKP fördömde regeringens handling samt dess oförmåga och ovilja att föra en självständig politik gentemot USA).

Sedan 1992, då Kuba för första gången lade fram en resolution i FN:s Generalförsamling för att försöka häva USA:s handels- och finansiella blockad, har landets ekonomiska och sociala liv årligen dokumenterats. Några delar av den extrateritoriella sanktionspolitiken som förhindrar en snabb ekonomisk och social kubansk utveckling, är bl.a. de som förbjuder:

+ US- amerikanska dotterbolag i tredje land från att på något sätt göra affärstransaktioner med företag i

   Kuba

+ utländska bolag från att exportera produkter av kubanskt ursprung eller produkter vars tillverkning

   använder sig av komponenter med kubanskt ursprung

+ bolag från tredje nation, att till Kuba frakta varor eller tjänster vars teknologi innehåller mer än 10 % av

    US- amerikanska komponenter, oavsett om ägarna till bolaget är staten för den berörda nationen ifråga

+ fartyg till eller från Kuba från att angöra US- amerikanska hamnar, oavsett i vilket land fartyget är

   registrerat

Trots de skador som förorsakas av USA:s blockad, kämpar Kuba vidare och går framåt.  I överens-

stämmelse med den Kubanska Regeringens mål öppnar den ekonomiska utvecklingen och de sociala framstegen nya perspektiv för Kuba, vilket allteftersom förbättrar livskvaliteten för befolkningen.

Den 30 oktober 2007 kommer FN:s Generalförsamling för 16e gången att undersöka Resolution 61/11 "Nödvändigheten av att häva den ekonomiska, kommersiella och finansiella blockaden som Kuba har påtvingats av USA".  

SKP, Sveriges Kommunistiska Parti uttrycker härmed sitt bredaste stöd för den kämpande kubanska befolkningen och fordrar att Sveriges ledande politiker tar sitt ansvar och fördömer den kriminella blockad och politik som USA:s regeringar utövat och utövar gentemot den suveräna staten Kuba.

Partistyrelsen för SKP, Sveriges Kommunistiska Parti

Joint position of Communist, Workers', progressive and left-wing parties, regarding the European Union treaty

The Parties that subscribe to this joint statement denounce the real and stated goal of the current reform of the European Union treaties: to recover the essential contents of a previously rejected draft treaty, whilst at the same time seeking to avoid a democratic debate and the expression of the peoples' will, namely through referendums.

This attempt is unacceptable and is a profound disrespect for democracy and for the sovereign will, expressed by the French and Dutch peoples, in the 2005 referendums.

If it were to be ratified in the various countries, this treaty would represent a new qualitative leap in the configuration of the European Union as an economic, political and military block contrary to the interests of the workers and the peoples; a new step towards the institutionalisation of neo-liberalism, the promotion of militarism and a stronger domination by the leading great powers of the European Union already implemented by the cornerstones of the EU building: the Maastricht, Amsterdam and Nice treaties and the Lisbon Strategy.

This treaty is impregnated with neo-liberal policies that will further jeopardise economic and social gains of the workers and the peoples, whether through the liberalisation of markets, the primacy of competition or the monetarist policies that do not take into account growth and employment; or by dismantling and privatising public services, in keeping with the interests of the big economic and financial groups.

This treaty promotes the militarisation of the European Union within the framework of NATO and in coordination with the USA, an increase in military spending, an arms race and the militarisation of international relations.

This treaty counters the interests and aspirations of the workers and peoples of Europe. We say NO both to the new Treaty and to the antidemocratic process that tries to impose it.

The right of each people to have their say on a treaty which has such profound consequences for the present and the future of each of their countries and of Europe must be guaranteed, through a broad and democratic debate and through the expression of the popular will.

With full confidence in the possibility of a different Europe, of cooperation, economic and social progress and peace, the Communist, workers', progressive and left-wing Parties that undersign this joint position agree to promote a series of actions in their own countries and on a multilateral level, in order to struggle for the rejection of this Treaty and to demand broad and democratic popular debates and the expression of the peoples' will in the various European Union Countries, namely through referendums.

List of endorsing Parties:

• Communist Party (Flanders) - Belgium
• Communist Party (Wallonia) - Belgium
• Workers' Party of Belgium
• Communist Party of Britain
• Communist Party of Bohemia and Moravia
• Communist Party of Bulgaria
• Party of the Bulgarian Communists
• AKEL (Cyprus)
• Communist Party of Denmark
• Communist Party in Denmark
• Communist Party of Finland
• French Communist Party
• German Communist Party
• Communist Party of Greece
• Hungarian Communist Workers' Party
• Communist Party of Ireland
• The Workers' Party of Ireland
• Party of the Italian Communists
• Socialist Party of Latvia
• Communist Party of Luxemburg
• New Communist Party of the Netherlands
• Communist Party of Poland
• Portuguese Communist Party
• Socialist Alliance Party (Romania)
• Communist Party of Spain
• United Left (Spain)
• Communist Party of People of Spain
• Party of the Communists of Cataluna

Fördöm brutaliteten mot de fridfulla demonstrationerna i Burma!
Anslut er solidariskt med demokratirörelsen!

Demokratisk Ungdoms Världsfederation (DUV) är djupt bekymrade gällande det pågående förtrycket mot de fredsälskande och kämpande ungdomarna och folket i Burma.

De senaste veckorna så har folket bedrivit en viktig kamp mot den burmesiska militärjuntan som i sin tur svarat med att sätta in tusentals militärer på gatorna - trupper som har förföljt, skadat och dödat många människor. Skottlossning och tårgas har använts dagligen samtidigt som såväl Internet som andra kommunikationsnätverk har stängts av. Vi fördömer detta ömkliga, inhumana och brutala försök att kväva det burmesiska folkets berättigade protester.

Trots den burmesiska militärjuntans försök till att skapa total kaos och försök till att krossa den fredfulla demokratirörelsen så har tiotusentals demonstranter modigt fortsatt att ge sig ut på gatorna.

I Burma så vägrar den styrande militärregimen, State Peace and Development Council förkortat SPDC, att lämna över makten till folket, trots att de förlorat i de demokratiska valen till partiet, Nationella förbundet för Demokrati.

FN:s generalförsamling har även de, sedan 1992, krävt att SPDC skall lämna ifrån sig makten.

Vi fördömer starkt fängslandet av Ang San Suu Kyi, ledare för Nationella förbundet för demokrati, som vann det senaste valet (1990) med 82 procent av mandaten.
Vi fördömer även fängslandet av 1100 andra politiska fångar som omfattar över 300 ungdoms- och studentledare.

Vi kräver att den burmesiska militärjuntan återinför demokrati i landet och friger alla politiska fångar.

Vi uttrycker vår solidaritet med studenterna, ungdomarna och folkrörelserna i Burma i deras fortsatta kamp för att demokratisera det politiska, ekonomiska och sociala livet i landet. Vi fördjupar vår starka solidaritet med vår medlemsorganisation i Burma, All Burma Students Leauge (ABSL) i deras dagliga tappra kamp.

Med en förhoppning om att den anti-imperialistiska kampen kommer att fortsätta, trots de reaktionära attackerna och förtrycket, så uppmanar DUV alla fredsälskande ungdoms- och studentorganisationer runt om i världen, samt FN att sluta upp tillsammans med ungdomen och folket i Burma och stödja dem i deras heroiska kamp för fred och demokrati.

Samordningsrådet, DUV

Dilosi tis PODN (Pagkosmia Organosi Dimokratikon Neolaion) gia tin katastasi stin Bourma
Selida tis PODN http://www.wfdy.org/

Från SKP:s hemsida - Apo tin istoselida tou Kommunistikou kommatos Souidias

ALBA bekämpar fattigdom i Latinamerika

Lördagen den 6 oktober genomfördes ett solidaritetsarrangemang i Malmö som hette "Tio timmar för ALBA".

ALBA är det alternativa handelsområde som för tre år sedan bildades på initiativ av Hugo Chavez och Fidel Castro. I dag ingår även Bolivia, Nicaragua, Haiti och Ecuador. Flera karibiska stater deltar som observatörer.

ALBA är ett alternativ till den integrationsprocess baserad på nyliberala principer som drivs av USA.
Den första punkten i ALBA:s program är att bekämpa fattigdomen. Den övergripande målsättningen är att skapa en rättvis och solidarisk integration där folkets intresse utgör drivkraften.

Här har du möjlighet att lyssna på det inledande fördraget som hölls vid solidaritetsarrangemanget, vilket berättar om ALBA och utvecklingen i Sydamerika.
Föredraget hölls av Peter Cohen, tidigare internationell sekreterare i Sveriges Kommunistiska Parti.

Radio Kommunist: Lyssna på föredraget (MP3-format)
http://www.kommunist.se/files/sound/peter_alba.mp3

To Sabbato tis 6 Oktobri mia ekdilosi gia tin ALBA (mia enosi pou dimoiurgithike apo ton Fidel Vastro kai ton Hugo Chavez) elabe xora stin poli tou Malmö. Omilitis itan o proin ypeythinos diethnos sxeseon tou Kommunistikou kommatos Souidias, kai melos toy kommatos, Peter Cohen.

Öppet brev till LO och hela fackföreningsrörelsen

Från veckotidningen Flamman:
Förkrossande vänsterseger i Ecuador

TEGUCIGALPA. "Vägen ligger öppen för socialistiska reformer", rubricerade internationella nyhetsbyråer som ANSA, Reuters, DPA och EFE söndagens val i Ecuador. Detta gällde val till en församling som på sex månader ska utarbeta en ny konstitution som öppnar vägen för ett Ecuador i "socialism i det 21:a seklet", som president Correa har talat om.
Presidentens breda rörelse Acuerdo Pais (AP), har, när detta nummer av Flamman är under pressläggning, fått cirka 71 procent av rösterna och bokstavligen krossat det traditionella partiväsendet i Ecuador. Correas konkurrent i presidentvalet i november förra året, Ecuadors rikaste man, Alvaro Noboa, har, efter att tio procent av rösterna är räknade, fått 4,87 procent eller cirka fem av de 130 platserna i den konstituerande församlingen. Correas AP:s beräknas få en kvalificerad majoritet. Detta innebär att Correa i princip kan skissa upp en ny grundlag från grunden. Men han har gjort klart att Ecuadors grundlag inte kommer att kopieras från någon annan, ett klargörande mot de försök från massmedia, opposition och insinuationer i Vita huset om att president Correa går samma väg som i Venezuela, som också håller på att revidera den nuvarande konstitutionen.

Men det finns klara likheter mellan Venezuela och Ecuador. Såväl Correa som Venezuelas president Chávez har klara intentioner om att ta kontrollen över den påstått "oberoende" centralbanken, som är ett rött skynke för bägge presidenterna.
Correa har också fått ett massivt stöd för att den nuvarande kongressen ska upplösas, eftersom den består av de korrumperade partierna som smulades i bitar i söndags.

Dick Emanuelsson


Apo Rizospasti sta ellinika
http://www.rizospastis.gr/story.do?id=4237826&publDate=5/10/2007

Aktiviteter till minne av Che

· Filmvisning Lör 6 okt kl 16, på Hagabion visas filmen Salud! om den kubanska sjukvården också i andra länder. Filmen är på spanska med engelsk text, Entré 40 kr. Arr. Hagabion och Svensk-kubanska föreningen.

· Offentligt möte Fre 12 okt kl 19 Café Brevé Fjärde Långgatan 8 C. Den kubanske ekonomen José Angel Pérez García kommenterar aktuella skeenden i kapitalismen och ALBA. Medverkar gör också Kubas ambassadör Ernesto Melendez. Servering, fri entré. Arr: Svensk-kubanska föreningen.

· Tal och underhållning Lör 13 okt kl 19, Café Brevé Fjärde Långgatan 8 C. Medverkan av trubaduren Dan Viktor, en ny bandkonstellation med Lisbeth Novotny, Stefan Engberg, Bernt Andersson, Stefan Abelsson m fl samt en boliviansk musikgrupp. Mat och dryck. Dans. Entré 40 kr. Arr: Svensk-kubanska föreningen, Latinamerikanska föreningen för mänskliga rättigheter, MAS Bolivia i Göteborg och Venezuela-gruppen.

Starkt NEJ till högerpolitik i Danmark

En av de största demonstrationer de senaste åren ägde rum i Danmark den 2 oktober i fem städer. Den största demonstrationen ägde rum i Köpenhamn, utanför riksdagen, med över 70.000 deltagare.

Demonstrationerna ägde rum med anledningen av att riksdagen öppnades och budgeten lagts fram. Radikala fackföreningar tog initiativ till demonstrationen och tillsammans med elev- och studentföreningar, föräldrarföreningar m fl protesterade man mot högerplotiken och mot "samförståndspolitiken". De protesterade mot de s k "kvalitetsreformer" som stöds också av socialdemokraterna och skär ner ytterligare de sociala framsteg för arbetarklassen som finns.

Danmarks organisation av Greklands kommunistiska parti deltog massivt i demonstrationen.



Neoi Ellinodanoi stin Diadilosi!

Diabaste sta ellinika: