Giannis - Proletärer i alla länder förena er!

JAG HAR FLYTTAT http://giannissouidos.wordpress.com/

METAKOMISA STO http://giannissouidos.wordpress.com/

INTERNATIONAL MEETING OF COMMUNIST AND WORKERS' PARTIES
MINSK, BELARUS

Speech by General Secretary of the CC of KKE,
cde Aleka Paparigha
"The 90th anniversary of the Great October Socialist Revolution.
The timeliness and eternal value of its ideas.
Communists in the struggle against imperialism and for socialism."

Dear comrades,

We are especially pleased that this year's international meeting of our Communist and Workers' Parties, on the subject of the 90th anniversary of the Great October Revolution, is being hosted in the capital of a former Socialist Republic, Belarus. We salute the events that will follow in Moscow.

       The October Revolution was a momentous event, the greatest in the 20th century, and is still, to this day, setting its seal on the course of humankind. Since 1917, international capitalism has been obliged to put the existence of this "rival force" as the first item on its political agenda.

       The historic contribution of socialism to the 20th century has been inherited by the modern revolutionary movement, a valuable trust for the future, and as such we must study it and defend it against the class hatred it has aroused in the bourgeois class and its allies.

       Thanks to the October Socialist Revolution, conditions were created for people's rights to be put in practice, which was unknown to the working people in even the most developed capitalist countries.

       The gains by workers and farmers, women and young people under the Soviet state acted in favour of the working people in the capitalist countries. It was a basic factor that obliged the bourgeois government parties, liberal and social democratic, to make concessions to the working class.

       These gains under the Soviet government still constitute an unreachable dream for the working class, the workers and broad masses of the people in all the capitalist countries, even the most developed.

       Our assessment is that the reversal of the socialist system was a counter-revolution that brought about a major social regression, not only in the USSR and the other socialist European countries, but also to any gains that the working people had achieved in the capitalist countries.

       We reject the word "collapse" of the socialist system, since it attributes the nature of necessity to the counter-revolutionary process, hides the social clash and the prerequisites for its evolution into an open class struggle.

Läs mer...read more

Internationellt möte för Kommunist- och Arbetarepartier

"90-årsdagen av den Stora Oktoberrevolutionen. Aktualitet och fortlevande  betydelse av dess idéer. Kommunisters kamp för Socialism, mot imperialism"

Minsk, November 3-5, 2007

Press-Release 

Det 9e Internationella Mötet för Kommunist- och Arbetarepartier i Minsk (Republiken Vitryssland), har avslutats. Arrangörer för Mötet var det Vitryska och den Ryska Federationens Kommunistiska Partier. Ämnet för denna viktiga händelse i Kommunist- och Arbetarerörelsen var: "90-årsdagen av den Stora Oktoberrevolutionen. Aktualitet och levande betydelse av dess idéer. Kommunisternas kamp för Socialism, mot imperialism. 

Republiken Vitrysslands Presidenten, Alexander Lukasjenko gav sin hälsning till mötets deltagare. 154 medlemmar från 71 Kommunist- och Arbetarepartier tog del av denna händelse.

Bland deltagarna för resp. partier återfanns ordförande, sekreterare i Centralkommitté, representanter för internationella relationer, parlamentsledamöter, vetenskapsmän, statsmän och offentliga personer. Ett flertal personer som inte kunde delta, sände sina hälsningar.

De närvarande partirepresentanterna gjorde ett gemensamt uttalande, i vilket man betonade det faktum att idéerna från Oktoberrevolutionen 1917, är av större betydelse än någonsin förut. Mötet befrämjade utbytet av åsikter och information om de centrala ämnena för Kommunist och Arbetarerörelsen. I deras uttalanden utvärderade mötets deltagare den sociala och politiska situationen i världen med tonvikt på några länder och framhävde betydelsen av samarbete kring aktiviteter och utveckling av gemensamma solidaritetsrörelser.

Mötets deltagare beslutade att motarbeta antikommunism och försöken att förfalska historia. Kommunist- och

Arbetarepartiernas representanter uttalade sin vilja att stödja följande initiativ:

- Organisera aktiviteter ämnade dra ungdomars uppmärksamhet till Karl Marx´s teoretiska arv, tillägnat hans 190-årsdag och 160 år sedan publiceringen av Det Kommunistiska Manifestet; 

- Vidtaga ökade åtgärder mot antikommunism, förföljelse av och förbjudande av kommunistpartier och kommunistiska ungdomsorganisationer. Skapandet av en databank för likartade händelser; 

- Kämpa mot revisionismen och omskrivning av historia, rehabilitering av fascism och dess yttringar; 

- Solidaritet för stödjande insatser inom sfären av relationen mellan arbete och ledning. Koordinering av aktiviteter för att skydda utländsk arbetskraft och invandrares rättigheter;  

- Kämpa för arbetarnas demokratiska rättigheter och frihet, mot "terroristlagar" och kriminellt åtal för politiska och yrkesmässiga aktiviteter; 

- Att fortsättningsvis involvera ledande statsmän och offentliga personer, vetenskapsmän och intellektuella i solidaritetsrörelsen, med syftet att motverka hetsen och förföljelsen av kommunist- och arbetarerörelse; 

- Gemensamma aktiviteter under G8, WTO, EU och NATO toppmöten. Kamp för tillbakadragande av främmande trupper i Afghanistan, Irak, och andra länder; avskaffande av främmande militärbaser på dessa territorier och en upplösning av NATO; 

- Aktiviteter som solidaritet med Kuba; ett avskaffande av embargot; för frigivning av de 5 kubanska patrioter som hålls fängslade i USA; för EU:s uppgivande av sin ovänliga hållning gentemot Kuba; 

- Solidaritet med den bolivarianska revolutionen i Venezuela; 

- Kamp mot den "Stora Mellanöstern" planen; 

- Stöd av tematiska, regionala och interregionala möten och andra gemensamma aktiviteter av kommunistpartier; 

- En fortsättning av den Europeiska undervisningskampanjen; 

- Aktivt stöd för initiativ till internationell demokrati, antiimperialistiska organisationer, arbetarerörelser, kvinnor, studenter och ungdomar, fredskämpar; 

- Deltagarna av mötet har gjort sig bekanta med den aktuella sociala, ekonomiska och politiska situationen i Vitryssland, besökt industriella företag och jordbruk. Kommunisternas och arbetarepartiernas möte skedde under stark bevakning av media. 

Listan över de partier som deltog i det Internationella Mötet 

1.  PADS, Algeriet

2.  Armeniens KP

3.  Azerbaijans KP

4.  Argentinas KP

5.  Australiens KP

6.  Progressiva Demokratiska Tribunen i Bahrain

7.  Belgiens Arbetarparti

8.  Bolivias KP

9.  Brasiliens KP

10. Brittiska KP

11. Nya Brittiska KP

12. Bulgariens KP

13. Kanadas KP

14. Chiles KP

15. Kinas KP

16. Kubas KP

17. AKEL, Cypern

18. Böhmens och Moraviens KP (Tjeckien)

19. Vitrysslands KP

20. KP i Danmark

21. Danska KP

22. Finlands KP

23. Georgiens Enade KP

24. Tysklands KP

25. Greklands KP, KKE

26. Ungerska Kommunistiska Arbetarpartiet

27 Indiens KP

28. Indiens KP (M)

29. Tudeh partiet från Iran

30. Iraks KP

31. Irlands KP

32. Israels KP

33. Italiens KP

34. Jordaniens KP

35. Kazakstans KP

36. Koreas Arbetarparti

37. Kirgisiska KP

38. Folkets Revolutionära Parti, Laos

39. Lettlands KP

40. Libanesiska KP

41. Litauens KP

42. Luxemburgs KP

43. Makedoniens KP

44. Kommunisternas Parti, Mexiko

45. Folkliga Socialistiska Partiet, Mexiko

46. Kommunisternas Parti, Rep. Moldavien

47. Nepals KP (UML)

48. Norges KP

49. Filippinska KP- PKP 1930

50. Polens KP

51. Portugisiska KP

52. Ryska Federationens KP

53. Sovjetunionens KP

54. Kommunistiska Arbetarpartiet i Ryssland

55. Unionen av KPer- KPSU

56. Spanska Folkets Kommunistiska Parti

57. Spaniens KP

58. Förenad Vänster, Spanien

59. Sri- Lankas KP

60. Sudanesiska KP

61. Sveriges KP

62. Syriens KP

63.  Syriens KP

64. Arbetarpartiet (EMEP), Turkiet

65. Turkiets KP

66. Ukrainas KP

67. Ukrainas Union av Kommunister

68. Kommunistiska Partiet, USA

69. Venezuelas KP

70. Vietnams KP

71. Yugoslaviens Nya KP 

Genom Kjell Bygdén
Internationell Sekreterare SKP   

Ledningen för Ungerns Kommunistiska Arbetar Parti har fått sin dom

Den andra sessionen av rättegången i Stadsdomstolen i Szekesfehervar ägde rum den 6 November. Den började kl. 9.00 och avslutades på eftermiddagen när också domstolen avkunnade sin dom.

Som tidigare informerats, är Gyula Thurmer, ordförande för UKAP och sex medlemmar av presidiet anklagade för att ha skändat på offentlig plats. De beskrev en tidigare juridisk inblandning i partiets inre angelägenheter, som en politisk dom, emedan den upphävde besluten från Partiets Kongress år 2005.

Nu avkunnades domen mot alla de sju ungerska kommunistledarna till 2 år i fängelse som "kvardröjande".

Det innebär att om de begår något brott under de kommande två åren, så åker de i fängelse i 2 år också för detta fall. UKAP kommer att vända sig till högre juridisk instans mot denna dom.

För några dagar sedan gav USA:s president  ett tal från Statsdepartementet. Vi vill delge er vår bedömning  beträffande Mr. Bushs uttalande, såväl som att låta er få veta de åtgärder som vårt folk föreslagit USA:s regering.

Än en gång föreslog FN:s Generalförsamling att bifalla en resolution om att kräva ett slut på den blockad som USA har påtvingat Kuba under mer än 45 år. Som ännu ett exempel på den misslyckade politiken, gav USA:s president George W Bush, omringad av ett flertal av de mest reaktionära befattningshavarna i sin administration och av ledarna för anti- Kuba maffian i Miami tillkänna nya åtgärder

för att påskynda förändringen av Kubas regim, vilka innefattar användande av militär.

USA:s president visade sin totala okunnighet om Kubas nutida tillstånd och historia, i vilken han stödde sig på lögner som också kränkte de mest elementära normerna om respekt för suveränitet och folkets självbestämmande. Han försäkrade att "nyckelordet för Kuba kommer att vara frihet, inte stabilitet"

Han tillkännagav skapandet av en "Internationell Fond för frihet på Kuba", som kommer att anhålla om stöd från främmande regimer och internationella organisationer, med målet att "hjälpa det kubanska folket att  återuppbygga landets ekonomi och att nå fram till en demokratisk övergång".

Han krävde att Kubas militär och de yngre generationerna skulle förråda sin Revolution, så att deras liv kunde sparas, när Imperiet lett av honom lyckades förstöra den existerande samhällsordningen på Kuba.

Genom sin Utrikesminister, Felipe Pérez Roque, reagerade Kuba omedelbart på dessa provokationer. Han påminde om att det ord som är i bruk på Kuba inte är stabilitet, men MOD  och att det var Kubas svar. Ett fullständigt lugn och förtroende för solidariteten och förvaltningen, inspirerad av Kubas motstånd i världen.

"Om ordvalet från USA:s president är ämnat att skrämma det vårt folk och avskräcka vårt ledarskap, kan vi säga att de är helt misslyckade".

"Kuba förstår mycket väl innebörden av den "frihet" som President Bush lägger ned i ordet och utlovar till det kubanska folket; att vi behandlar seriöst de ansträngningar som USA:s regering frammanar för att uppnå sin politik att förändra en regim, en politik som är illegal och dessutom kränker internationell lag. Bush har ingen moralisk auktoritet eller laglig makt att ändra ett juridiskt och politiskt system som andra länders folk i världen har valt åt sig själva genom suveränitet".

"Kuba är övertygat om att i stället för att tillkännage dessa hot, skulle USA överväga en dagordning enligt följande:

Respekt för Kubas rätt till suveränitet och oberoende.

Ett omedelbart slut på hot och aggressionshandlingar.

Ett slut på inblandningen i Kubas inre angelägenheter och att uppfinna en intern opposition.

Ett slut på omstörtande verksamhet mot Kuba och en nedmontering av den radio och television som skändar vår national hjälte (José Martì)

Ett omedelbart slut på blockaden.

Borttagandet av förbudet för USA:s medborgare att resa till Kuba och för kubaner boendes i USA att göra familjebesök.

Ett slut på att stimulera den illegala emigrationen från Kuba och ett fullföljande av Migrationsöverenskommelserna.

Ett slut på de aggressiva informationskampanjerna

Ett frigivande av de fem anti- terroristkämparna- politiska fångar i USA:s fängelser.

Utlämning av terroristen Luis Posada Carriles till Venezuela eller hans rättsliga prövning i USA.

En omedelbar stängning av tortyrcentret Guantanamo Naval Base, skapat av Bush.

Upphörande av trycket mot det internationella samfundet, att stödja hans anti- Kuba politik!

"Kuba förkastar, varje ord av hot och utpressning, varje fras fylld med hat och säger till president George W Bush att den dag när USA:s befolkning och världen vill göra sig av med honom kommer allt närmare, liksom den dag när USA:s blockad av Kuba lyfts bort också kommer allt närmare. Dessa nya hot kommer inte att ändra vår beslutsamhet att bygga ett mer humant samhälle, mer rättvist, med mer frihet, mer Socialism och mer Revolution".

Departementet för Internationella Relationer

Kubas Kommunistiska Partis Centralkommitté

genom

Kjell Bygdén

Internationell Sekreterare

Sveriges Kommunistiska Parti (SKP)



H apantisi tou Kommounistikou Kommatos Koubas stis Hnomenes Politeies Amerikis kai ton Bush

Saxat ifrån SKP:s blogg

"Oktoberfesten är inställd"

Av Fredrik Jönsson | november 8, 2007 Moskvabor firar. En "liten heterogen" minoritet enligt borgarna.

SvD har idag på kultursidorna publicerat en falsk artikel med rubriken "Oktoberfesten är inställd".

"Med undantag för en liten heterogen minoritet av Rysslandskännare och kommunister betyder den ryska revolutionen 1917 i dagens värld ingenting alls", skriver "historikern" Kristian Gerner. Hon fortsätter sedan med att påstå att det var förr som det anordnades parader och festligheter runt om i Sovjetunionen.

Det är en myt som borgarna ofta upprepar. I dagarna har det till motsatsen vad hon påstår i Ryssland och många andra länder firats till minne av Oktoberrevolutionen.

Rysslands kommunistparti (KPRF) rapporterar idag att över femtio tusen demonstrerade i Moskva. Rysk TV visade 5-10 sekunder från demonstrationen förbiflimrande och påstående att invånarna stördes.

Mediepropagandan om att "kommunismen är död" skiljer sig inte åt mellan de kapitalistiska länderna.



Video från Ryssland från marschen!!!
Binteo apo tin Rosia apo tin poreia





Firande av oktoberevolution i Kiev




Firande av oktoberevolution i Moskva




Firande av oktoberevolution i Rezian

Den politiska situationen i Georgien
Georgien och NATO

Georgien går just nu igenom den svåraste perioden i dess historia. De styrande i Georgien har nu förvärrat relationerna till Ryssland till det yttersta. Det finns i dagsläget inget som tyder på någon som helst förbättring i relationerna länderna emellan. Uppviglandet av folken mot varandra fortsätter. Tbilisi är förberedd på militära lösningar gällande Georgiens territoriella integritet, vilket som kommer leda till rakt motsatta konsekvenser. Detta kommer leda till en definitiv uppdelning av landet och decennier av försvåranden i möjligheten att försonas med brödrafolken i Abchazien och Ossetien. Det kommer att uppstå en destabilisering, inte bara i Georgien, utan i hela den kaukasiska regionen.

Med tillräcklig försäkran så kan man konstatera att konflikterna uppstod redan i forna Sovjetunionen och att det tjänade som en direkt faktor i uppdelningen av såväl Georgien som undergrävandet av fredens fäste i världen. Inom det georgiska territoriet arrangerades två etniska konflikter, en mellan Georgien - Abchazien och en mellan Georgien - Ossetien.
Dessa krigshärdar pågår än idag och framhålls av NATO som anledning till att ha sina trupper stationerade i regionen.

Den första etappen av införlivandet av NATO i Kaukasus och framförallt i Georgien genomfördes under president Sjevardnadzes styre. Kärnan för de militära konflikterna karaktäriserades och sedan började flyttandet av ryska militärbaser ut från det georgiska området. Den processen är nästintill helt genomförd idag.

Den andra etappen av införlivandet av NATO och USA i Georgien är sammanlänkad med den så kallade "Rosenrevolutionen" år 2003. Efter den så intogs makten av än mer ivriga fiender till allt och alla som ville återupprätta vänskapliga relationer med Ryssland. I makten fanns nu pådrivande förmedlare av USA:s och NATO:s intressen. En diktatorisk regim upprättades som strikt undertrycker all kritik som ifrågasätter närmandet till NATO, motsätter sig upplösandet av Georgien och dess integritet och som är emot förvärrandet av de ryska och georgiska relationerna.

I början av september så vidtog de, senaste årens makthavare i Georgien, politiska åtgärder utan tidigare motstycke. I 49 olika befolkningsområden så genomfördes specialoperationer med syfte att sätta folk, aktivister från "Partiet för Rättvisa", det förenade kommunistpartiet samt från övriga oppositionspartier, på plats. Hundratals personer arresterades och förhördes med såväl psykiska som fysiska påtryckningar. Syftet sades vara att aktivisterna undanhöll information om en planerad beväpnad statskupp. Alla de drabbade personerna var aktiva förespråkare mot makthavarna och dess anti-georgiska in- och utrikespolitik.

Felet de begick var att de krävde bättre sociala förhållanden för arbetare, vägrade gå med på konfrontationspolitiken gentemot Ryssland samt att de motsatte sig de militära avsikterna i Sydossetien och Abchazien. Med detta så försökte de georgiska makthavarna att stoppa det växande missnöjet hos befolkningen samt beröva och neutralisera vänsteroppositionen och dess anhängare.

De nya makthavarna i Georgien gör allt vad som står i dess makt, går in med stor energi och fast beslutsamhet, för att få bort Ryssland från södra Kaukasus så att USA och NATO helt och fullt ut kan stationera sig i regionen. Detta är en väldigt farlig politik, inte bara de tidigare nämnda faktorerna utan även med tanke på kriserna kring Iran, konflikten mellan de angränsande länderna Azerbajdzjan och Armenien samt det mest komplexa förhållandet - det mellan Armenien och Turkiet. Turkiet är som bekant medlem i NATO och Armenien en strategisk partner till Ryssland. Militärbaserna som tidigare innehades av Ryssland är nu iordningställda för att inhysa NATO:s beväpnade styrkor. Georgien och dess militära infrastruktur tillhör idag USA och är en av de främsta utgångspunkterna för en beväpnad attack mot Iran. Om utvecklingen i vår region, går mot det värsta tänkbara scenariot, förverkligas, så kommer det att leda till kriser som sträcker sig långt utanför regionen.

Södra Kaukasus är av flera anledningar utav speciellt intresse för USA och NATO. Huvudsakliga anledningen till varför just Georgien är utav intresse, är dess direkta angränsande område till Rysslands sydliga områden med Norra Kaukasus och de betydelsefulla energitillgångarna i den Kaspiska regionen. Alla vet mycket väl varifrån det tjetjenska fälttåget stöddes, vilket placerade Ryssland i det direkta hotet om sönderfall. Det georgiska området användes aktivt för att destabilisera, inte bara Tjetjenien, utan hela Norra Kaukasus. Alla dessa motsättningar i denna region, de mellan Tbilisi och Moskva, konflikterna i Abchazien och Sydossetien är endast ett uttryck för motsättningarna mellan Ryssland och USA-NATO. Och gisslan mellan dessa motsättningar är de georgiska och ryska folken.

USA:s och västs politiska intressen handlar först och främst om ägandet och kontrollen över energitillgångarna i den Kaspiska regionen. Efter Sovjetunionens sammanbrott så blev den Kaspiska regionens mest värdefulla naturtillgångar utsatta för flera av västvärldens största oljeföretag och dess rovgirighet. Naturtillgångar som tidigare hade varit hela folkets egendom och jämlikt hade tjänat till den ekonomiska utvecklingen av unionens 15 republiker.

Det har även byggts och tagits i drift en pipeline vid namn BTE, som står för Baku-Tbilisi-Erzerum. I framtagandet samt byggandet av BTE så är det inte överraskande att den amerikanska regeringens stöd till Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet varit enormt.

Förutom den ekonomiska delen i framtagandet av den Sydkaukasiska olje- och gasledningen så har viktig betydelse även getts till det politiska inslaget. Georgiska makthavare framhåller just detta tydligt. Vid invigningen av pipelinen, BTC (BTC = Baku-Tbilisi-Ceyhan), så fastslog Georgiens president:
"Georgien är inte längre en del av den tidigare sovjetiska sfären. Vi är orienterade mot väst och är dess viktiga partner tillsammans med Turkiet". Olje- och gasledningar kom att bli trumfkort i de georgiska myndigheternas händer i skapandet av en fientlighet gentemot Ryssland, vilket frambringade ett allt farligare politiskt läge.

Georgien är en väldigt viktig strategisk plats, varifrån det är möjligt att påverka hela den geopolitiska utvecklingen i den viktigaste regionen i hela Kaukasus, såväl den norra delen som den södra. Den pro-amerikanska politiken, som dagens makthavare i Georgien bedriver, är ett allvarligt hinder för det såväl politiska som ekonomiska samarbetet mellan tre av regionens strategiska partners, Ryssland, Armenien och Iran. Georgien intar en mycket negativ, blockerande roll när det gäller utveckling inom ramen för samarbete oberoende stater emellan.

Med det ovannämnda i beaktning så blir det ganska tydligt vad NATO:s generalsekreterare menar med: "NATO är intresserade och tar på sig den aktiva rollen i att värna om stabilitet och säkerhet i regionen".

I Georgien så skapar man ett systematiskt "kontrollerat kaos" efter västlig modell. Konflikterna i Abchazien och Sydossetien tjänar som anledning för fortsatt införlivande av USA och NATO i regionen. Det görs allt för att misskreditera Oberoende Staters Samväldes, OSS, fredsbevarande styrkor bestående av ryska soldater. De georgiska makthavarnas mål är att ersätta de ryska fredsbevarande trupperna med trupper från NATO. Som enda supermakt i regionen, som kan mäta sig med USA och NATO, så tvingas nu Ryssland, olyckligtvis att göra avsteg från sitt uppdrag och allt mer agera i skuggan av detta "kontrollerade kaos".
Under detta år så gav USA:s kongress klartecken för Ukraina och Georgien att ta klivet in i NATO. I dokumentet framhölls:

"USA:s kongress uppmanar NATO att samarbeta med USA i förverkligandet av NATO:s roll i fortskridandet av global säkerhet samt i det fortsatta stödet när det gäller NATO:s expansion och rekryterandet av värdiga medlemmar. Och i detta fall att Georgien förbereds medlemskap i NATO...".

I detta syfte så anslås ett specifikt militärt stöd till Georgien under 2008.

Det råder heller ingen som helst tvekan om att de övriga NATO medlemmarna skulle motsätta sig USA:s intressen i att så snart som möjligt ansluta Georgien till alliansen.

Eller som NATO:s generalsekreterare uttryckte sig under säkerhetskonferensen i München, 10 februari, 2007: "Under 2009 så vill jag se fler länder i NATO. Jag vill att Serbien fortsätter sin påbörjade väg mot ett NATO-medlemskap. Jag vill även att vi, tillsammans, godtar och beviljar Georgien och Ukraina att bli medlemmar i alliansen...". Med detta uttalande i ryggen så tar inte Georgiens president Saakasjvili någon som helst hänsyn till vare sig Rysslands kritiska förhållningssätt till en NATO-expansion eller vad länderna i OSS anser. Han gör detta provokativa uttalande:

"Det här (Rysslands och OSS åsikter, översättarens anm. ) är ytterligare ett tecken på bristande respekt för Georgiens inlemmande i NATO...", "detta bekräftar ytterligare än en gång att ingenting kan hindra att Georgien blir medlem i NATO...", "för oss betyder det att vi kommer att bli medlemmar av mänsklighetens starkaste militärpolitiska allians som historien skådat. Om detta har Georgien drömt om under en lång tid...".
Men farligast är inte uttalandena i sig, det är att man har vidtagit praktiska åtgärder för att möjliggöra för NATO-trupper att befinna sig på georgiskt territorium. En del av dessa åtgärder är att man har ökat anslagen till försvaret, slösar med pengarna, trots de sociala och ekonomiska förhållandena i landet.

Georgien ökar raskt sina försvarsutgifter. Parlamentet har för avsikt att öka anslagen till armén med 200 miljoner US dollar. Under nuvarande år så kommer de för första gången att överskrida 1 miljard lari GEL (motsvarande ungefär 600 miljoner US dollar). Det motsvarar mer än en tredjedel av landets totala budget. En del av dessa kostnader är ämnade för försvarsministeriets nya träningscenter för speciella ändamål, beläget i utkanten av Tbilisi.
Antalet beväpnade styrkor kommer ökas till att omfatta 32 000 soldater. Det betyder att dagens fyra brigader utökas med ytterligare en. Denna, femte brigad med 2500 soldater, kommer i sin tur att utrustas med militärmaterial från väst.

Denna ökning i militariseringen av lilla och fattiga Georgien får även experter från väst att dra åt sig öronen. Uppmärksamheten gäller finansieringen av den planerade utökningen av de beväpnade styrkorna. Detta kommer att medföra att de gemensamma utgifterna inom NATO-samarbetet kommer att öka med 4-4,5 procent. Det innebär att de övriga NATO-medlemmarna kommer att bli tvungna att betala mer än planerat när Georgien ansluter sig till militäralliansen.

Omständigheterna i Abchazien och Sydossetien förhindrar i hög grad att Georgien går med i NATO. Det här är regioner som blev delade från det forna Sovjetiska Georgien och som nu riskerar att förenas med Ryssland. De här regionerna stöder inte ett införlivande av Tbilisi i NATO. Vi är av denna specifika anledning väldigt oroade över dessa ovan nämnda militärförberedelser.

Krigsförberedelserna i Tbilisi ser ut att inrikta sig mot en militär lösning, i sina försök att knyta samman regionerna med de styrande i Georgien, samtidigt som man propagerar för det amerikanska inflytandet i området. Utan ett enande av Abchazien och Sydossetien med makthavarna i Georgien så kommer ett intåg av NATO:s beväpnade trupper i Georgien bli väldigt komplicerad. Georgiens president döljer inte, utan öppet deklarerar, att det kan bli aktuellt med ett nytt militärt fälttåg mot separatistregimerna i Abchazien och Sydossetien.

I förverkligandet av västs aggressiva politik i Kaukasus så upprättas såväl mäktiga politiska som finansiella och industriella fästen. De huvudsakliga politiska inslagen som visar på dessa så kallade fästen är, å ena sidan den pro-amerikanska regeringen i Georgien å andra sidan de industri- och finansinstitutioner, representerade av Västvärldens största oljebolag, som stationerat sig i och omkring Kaukasus och Kaspiska havet. Detta är ett av den moderna imperialismens största fästen i förkunnandet av "den nya världsordningen". Enbart genom motstånd och en rejäl kraftansträngning av folken som lever i länderna i Kaukasus, Ryssland Turkiet och Iran så kan vi segra. Endast en sammanslutning av alla progressiva krafter i dessa länder kan förhindra "globalisternas" planer på att underordna våra folks intressen gentemot sina privata.

Temur Pipia
Sekreterare, samordningsstyrelsen
Georgiens Kommunistiska Ungdomsförbund
25.09.2007
Tbilisi

Svensk Översättning: Fredric Olofsson, SKU
Georgiens Kommunistiska Ungdomsförbund och Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund är medlemmar i Demokratisk Ungdoms Världsfederation, DUV.



Arthro apo tin Temur Pipia (grammatea tis Kommounistikis Neolaias Georgias)

Stockholm den 3 november 2007

Vi protesterar mot och fördömer de Ungerska Myndigheternas juridiska förfarande inför den 6e november i Szekesfehervar, som ett hämndlystet angrepp mot UKAP (Ungerns Kommunistiska Arbetar Parti), när dess Presidium ställs inför domstol.

Det ungerska rättsväsendets anklagelse av Presidiet för UKAP för "Offentlig förolämpning", sker i strid mot landets egen författning och Artikel 61, som ska garantera yttrandefrihet för varje medborgare och i detta fall sörja för opinions- och yttrandefrihet samt förenings- och organisationsfrihet.

Vi kan därför inte se de Ungerska Myndigheternas agerande som något annat än ett sätt att förlama och potentiellt likvidera UKAP.

SKP (Sveriges Kommunistiska Parti)                                           

KP (Kommunistiska Partiet)

Greklands Kommunistiska parti (KKE) Sveriges organisation  

Chiles Kommunistiska Parti i Sverige                    

Bolivias Kommunistiska Parti i Sverige                                                                              

FMLN El Salvador i Sverige

FSLN Nicaragua i Sverige

Irans Tudehparti i Sverige



Parastasi diamartyrias exo apo tin presbeia tis Ouggarias stin Stokxolmi, diorganonetai apo to kommoynistiko komma Souidias kai ta alla adelfa kommata, anamesa tous tin organosi tou KKE stin Souidia stis 6/11. Allilegyi stoys Ouggrous kommounistes.

We, the undersigned parties note with deep concern that a state court is threatening to imprison the entire leadership of the Hungarian Communist Workers' Party (HCWP) for having committed "libel in a public place".

Our conviction is that putting political leaders on trial and banning their parties is the work of dictatorships, not democracies. The action of the Hungarian authorities violates all democratic norms.

We strongly condemn the political persecution directed by the judicial authorities against the HCWP, as a part of the anticommunist witch-hunt against communists in Europe and against all those who fight against mass privatisation of hospitals, schools, cutting down of social expenditures and other forms of neoliberal policy.

We consider this clear manoeuvre of the Hungarian authorities as a vengeful assault against the Hungarian Communists, and call on for international solidarity in defence of the legal and political rights of the HWCP.

We demand immediate stop of the judicial process against the leaders of the Hungarian communists.

We call upon Prime Minister Gyurcsany and the government of Hungary to step back from the abyss and keep its promises of political freedom, by cancelling all charges against the leadership of the HCWP.

The Parties

Communist Party of Albania

Communist Party of Argentina

Progressive Tribune Bahrein

Communist Party of Bangladesh

Communist Party of Belarus

Communist Party of Brazil [PCdoB]

Workers' Party of Belgium

Communist Party of Bolivia

Workers Communist Party of Bosnia and Herzegovina

Communist Party of Britain

New Communist Party of Britain

Communist Party of Canada

Socialist Workers´ Party of Croatia

Communist Party of Cuba

Communist Party of Bohemia and Moravia, Czech Republic

AKEL, Cyprus

Communist Party in Denmark, KPiD

Communist Party of Finland

French Communist Party

German Communist Party

Communist Party of Greece

Hungarian Communist Workers' Party

Communist Party of India

Communist Party of India [Marxist]

Tudeh Party, Iran

Iraqi Communist Party

Communist Party of Ireland

Communist Party of Israel

Party of the Italian Communists, PdCI

Jordanian Communist Party

Socialist Party of Latvia

Socialist Party of Lithuania

Lebanese Communist Party

Communist Party of Luxembourg

Party of the Communists, Mexico

New Communist Party of the Netherlands

Communist Party of Norway

Party of the People, Panama

Peruan Communist Party

Communist Party of Poland

Portuguese Communist Party

PKP-1930, the Philippine Communist Party

Socialist Alliance Party, Romania

Communist Party of the Russian Federation

New Communist Party of Yugoslavia, Serbia

Communist Party of Slovakia

Party of the Communists of Cataluna, Spain

Communist Party of Peoples of Spain

Communist Party of Sri Lanka

Sudanese Communist Party

South African Communist Party

Communist Party of Sweden

Syrian Communist Party

Syrian Communist Party

Communist Party of Turkey

Party of Labour, Turkey [EMEP]